Uniwater var representerade av Ulrika Stevrell, HR-ansvarig, Carolina Jaworski, kommunikations- och hållbarhetsansvarig och Carl-Johan Legetth, teknisk chef på Uniwater-bolaget Aquasvea tillika sakkunnig inom vatten- och avloppsrening. Teamet på plats bevakade frågor med betydelse för framtidens vatteninfrastruktur. Dricksvatten, avloppsdirektivet, klimatrapportering, digitalisering för hållbar vattenanvändning, återbruk, biobaserade byggmaterial, cirkulär ekonomi, yrkesutbildningar, kompetensförsörjning, ledarskap – listan kan bli ännu längre eftersom vattenfrågorna berör allt och alla. Övergripande insikt: vattenfrågorna har all anledning att ta plats på Almedalsveckan, denna dynamiska arena för fria samtal och demokrati. 

Vattenlunch med Vattenindustrin och riksdagspolitiker

En höjdpunkt var Vattenlunchen. Vattenlunchen arrangerades av Svenska Mässan, som en del av Mötesplats Vatten 2025 som är ett samarrangemang med Vattenindustrin. Mötesplats Vatten hölls första gången i oktober 2023 på Svenska Mässan i Göteborg, och nu förbereds nästa mässa hösten 2025. Trots namnet ”Vattenlunch” var det ett väldigt innehållsrikt event med anföranden av och dialog med ledamöter från Miljö- och jordbruksutskottet.

Joakim Järrebring (S) och Johanna Hornberger (M) berättade om hur Socialdemokraterna respektive Moderaterna ser på förmågan att säkra samhällsviktig verksamhet som vattenförsörjning, avloppssystem och infrastruktur framåt. Ledamöterna från S och M vittnade om och betonade ökat fokus på vattenfrågorna framåt, med extra fokus på beredskap och livsmedel.

Fokus: Vatten

Seminarierna på tema vatten berörde konflikter om vatten, ökad beredskap, digitalisering i vattensektorn, avloppsdirektivet, översvämningar, AI, PFAS och underhållsskulden.  

Beredskap och klimatanpassningar

Flera föredrag inom vattenfältet handlade om krishantering och motståndskraft inom cybersäkerhet. Från Ukraina kan vi lära oss att ge utrymme för vila och att ge tillit till personal är oerhört viktigt. Idag har stora personalgrupper i Ukraina symptom på utbrändhet. Organisationer behöver också öva regelbundet inte bara göra planer. Samarbete mellan kommuner och privata företag behöver ökas.

Översvämning av dagvatten behöver få till en lagstiftning som möjliggör ekonomisk ersättning till de som behöver avstå mark. Det behövs fler lokala lösningar för vattenfördröjning eller magasinering och infiltration, speciellt i tätorter. Köpenhamn ger inspiration men har tyvärr också fått en del krångliga regler för detta. Samverkan mellan olika aktörer behöver öka för att inte få inlåsningseffekter eller suboptimeringar. Klimateffekterna är redan här och de ökar exponentiellt, medan vi vill att de ska plana ut som meterolog Martin Hedberg pekar på.

Många miljösatsningar kommer kräva betydligt mer el men i det lite kortare perspektivet är det framför allt effekten som måste ökas. Några större företag har gått samman och skapat ett nytt bolag som ska söka efter olika energilösningar tillsammans med staten. I dagsläget är det fem företag, exempelvis Volvo, AlfaLaval och Stora Enso men man hoppas inom 1-2 år bli 20-30 ägare. För att klara välfärden och klimatmålen måste investeringarna öka kraftigt och för att privata näringslivet ska våga genomföra detta krävs tydliga planer och riktlinjer från staten.

Avloppsdirektivet och PFAS

Avlopppsdirektivet blev inte så skarpt som vissa hoppades avseende reningsgrad av kväve och fosfor. Men detta resultat måste ses utifrån att flera länder inom EU har ganska begränsade krav på rening idag. Större anläggningar kommer få krav på att rena vissa läkemedel med viss reduktionsgrad. Här hade en koncentration varit mycket bättre. Tyvärr har andra farliga kemiska ämnen inte kommit med, exempelvis PFAS. Energineutraliteten hade varit bättre om hänsyn tagits till klimateffekter. Exempelvis sägs inget om nackdelen med ozon-lösningar för läkemedelsrening avseende energiåtgången eller ökad kolkällebehov för lägre kvävehalter. Eftersom direktivet måste inarbetas i svensk lagstiftning kan kommuner egentligen inte påbörja några projekt ännu, vilket gör att tiden att genomföra lösningar krymper.

PFAS, dvs fluorerade ämnen med mycket lång hållbarhet och stabilitet, analyseras idag endast i liten omfattning eftersom det finns fler än 10 000 olika föreningar. Därför börjar nu andra analysmetoder som totalanalyser att tas fram och då konstateras att vi i dagsläget förmodligen endast ser toppen av isberget. Det är viktigt att konsumenten inte ska behöva driva förbud eller redovisning av innehåll i olika konsumentprodukter. Exempelvis behöver inte förpackningsindustrin redovisa om PFAS finns i förpackningsmaterialet. Kostnaden framförs ofta som ett hinder för att ersätta PFAS i olika produkter. Faktum är att kostnaden på sikt är ännu större att inte göra det. Viktigt att förbud sker på gruppnivå och inte för enskilda ämnen, för annars skapas snabbt ett liknande ämne av industrin så vi är tillbaka på ruta ett i värsta fall.

AI-kan hjälpa till på flera fronter inom vattenläckor, energianvändning som soloptimering, behandla stora datamängder genom att se samband och mönster som annars inte går att finna. Exempelvis inom drift från vattenanläggningar eller vattenkvalitet i miljön eller vattentäkter. AI innebär att olika fakta görs om till tal och sannolikheter för att hitta samband som sen kan användas för vidare analyser. Däremot kan inte AI hantera mänskliga känslor eller skriva speciellt bra dikter.

Investeringsbehov och kompetensbrist

Investeringsbehovet inom VA-sektorn är nu uppe i över 600 mdr. Däremot är inte kostnaderna för att anpassningar till NATOs behov i vissa områden tagits med i beräkningarna. Detta kan vara ökad kapacitet men också höjd beredskap som redundant vattentäkt/vattenförsörjning vilket inte många kommuner idag har möjlighet till. Sannolikt krävs förändrade juridiska möjligheter att fondera längre perioder till både nyinvesteringar, reparationer eller moderniseringar vilket idag inte är tillåtet. Krävs samfinansiering med staten igen? Idag och imorgon är också kompetensbristen ett stort problem då för få utbildas i inom VA.

Fokus: Strategisk kompetensförsörjning och ledarskap

Almedalen är en inspirerande arena för nya kontaktytor. Allt handlar om mänskliga relationer och dialoger, och att öppna sig för andras perspektiv. Dagarna i Visby befäste den insikten väldigt tydligt. Strategisk kompetensförsörjning och ledarskap är avgörande faktorer för att organisationer ska var både lönsamma och framgångsrika. Det handlar om att skapa och utforska nya kontaktytor, öppna dialoger och förstå att det tar tid att komma dit man vill. Att hitta nya vägar och verka i flera nätverk och arenor är nyckeln till framgång. Genom att öppna oss för nya perspektiv skapar vi förutsättningar för tillväxt och utveckling.

De konkreta insikter vi fick med oss var vikten av att öva sig i ledarskap, särskilt i kriser, samt att hitta kompetenser på oväntade arenor. Yrkesutbildning är ett delvis outforskat område. Dessutom behöver vi öka attraktionskraften för ingenjörsyrket och väcka intresse för teknik tidigare hos barn och unga.  

AI kopplat till all sorts utveckling

Precis som inom alla andra ämnen så handlade det mycket om möjligheterna med AI. Att använda AI strategiskt för att förbättra och förfina processer och system kan frigöra tid för nya lösningar för de utmaningar vi har framför oss.  AI kommer inte ersätta fysiska jobb, men det är viktigt verktyg för utveckling av många andra processer och moment.

Fokus: Klimat, hållbarhet och cirkulär ekonomi

Cirkulär ekonomi och cirkulärt tänkande med olika resurser var en tydlig trend i flera seminarier. Inte mindre än 485 programpunkter var kopplade till temat. Det fanns flera tematiska arenor som hållbarhetsarenan, Swecos trädgård, Garden of great change, cirkulära minglet, containerparken bland andra. Bygg- och fastighetsaktörerna tog plats i ämnet och pratade om biobaserade byggnadsmaterial, material som återanvänds, reparationer blir mer vanligt, återbruk av vardagsartiklar och kläder, reparation och återanvändning av IT-utrustning, delande av kontorslokaler, minskat resursslöseri inom livsmedelshantering och därmed också vattenförbrukning. Inom jordbruket, speciellt på Gotland, börjar man inom kort upprätta dammar för att lagra nederbördsvatten och sedan fördela till odlingar under torra perioder.

Vad gäller cirkulär ekonomi för VA-branschen är det centralt att utgå från behoven hos kommuner och industri så att vi riktar vårt fokus på att utveckla nya lösningar där de gör mest nytta.

Klimat, klimat, klimat och AI

Andelen seminarier inom hållbarhet, klimat och miljö har minskat från föregående år till förmån för kategorierna säkerhet, försvar, innovation och internationella frågor. Men det var ändå 670 evenemang som handlade om hållbarhet i någon form. Vi hann inte bevaka alla dessa! Men precis som med vatten och AI så var klimatfrågorna närvarande på bred front.

• Klimatet och planeten – tiden att agera är nu.
  Det övergripande intrycket är att omställningen måste gå fortare. Olika aktörer beskrev initiativ och goda exempel, men det går för långsamt. Det saknas gemensam kraft på riktigt mobiliserar medborgare, näringsliv och offentlig sektor. Som en klok kvinna i publiken sa – hållbarhet är med i så många seminarier med fina ord men händer det något?  När följer vi upp det som sägs här?

• Klimatets koppling till affär och lönsamhet
  Kopplingen är självklar, detta pratas det mycket om. Förhoppningen är att ESRS/CSRD och EUs gröna nya giv ska accelerera detta än mer, och att företagen inte ska fastna i regelbördan och administration av rapportering. Det visades upp exempel från hur denna rapportering nu har börjat göras, så det finns förebilder att ta lärdom från för organisationer, som Uniwater, som står inför denna utökade rapportering för räkenskapsåret 2025. Klimatkollens rapport ”Bolagsklimatkollen” är ett sådant exempel.

• Klimatet, AI och digitalisering.
  Sesam, öppna dig – här finns det så stora möjligheter. AI och digitalisering är centralt för att accelerera innovation inom vatten och avlopp, och för att skapa digitala verktyg för smartare och mer ansvarsfull vattenanvändning. När har vi en Tibber för vattenförbrukning på plats i var kvinna och mans mobil?
  
  Google gjorde också stora poänger av AI kopplat till klimatarbete och tillväxt på sin arena. Hela vattenbranschen behöver kavla upp ärmarna för AI och ta sig an detta med nyfikenhet, för både innovation och processutveckling. Vad hindrar oss i dagsläget? Slutsats gällande detta område liknar den för cirkulär ekonomi: vilka behov hos kommuner och industri är det viktigast att vi möter med innovation och AI?

För att påskynda den gröna omställningen inom fler sektorer måste vi främja ännu mer samarbete, vi behöver hitta vägar för att stödja varandra snarare än hur vi kan konkurrera . Vi sitter alla i samma båt vad gäller klimatet och planeten, så låt oss bygga vidare på de värdefulla diskussioner och ambitioner som väcktes i Almedalen och få verklig förändring att hända.

Vill du veta mer?

För dig som är intresserad av olika sakfrågor kan du se många av seminarierna i efterhand tack vare webbsändning. Sök i innehållet i programmet här Program – Almedalsveckan